Vett och etikett på begravning


Etikettsregler på begravningar är bland annat klädsel men gäller även många andra konvenansregler. Vad gäller vett så är den som i samhället i stort, var skötsam och artig. Vett och etikett är egentligen ganska självklara men det skadar inte att läsa på och försäkra sig om att allt går korrekt till, inte minst för egen räkning.


Nummer ett: Kom i tid

En av de mest självklara reglerna är att komma i god tid till en begravning. Är det någon enda gång i livet som man inte skall komma försent så är det till en begravning. Här hjälper inga ursäkter även om ingen säger något, naturligtvis. Men efteråt kan det bli bannor som inte är nådiga. Så välj att komma alldeles för tidigt hellre. Om du tänker dig att vara 20 minuter före utsatt tid, beräkna då 40. Dessutom kan det vara hedervärt att träffa andra släkt och vänner som kanske annars inte ses så ofta.

I kyrkan

Inne i kyrkan eller kapellet råder särskilda regler på uppträdande och hur man ska sitta.

Träd gången fram mot kistan. Stanna till lite kort och nicka, kvinnor niger. På väg till din plats i kyrkan, nicka eller nig lätt mot de närmast anhöriga. Detta gör man för att visa aktning till dess sorg. Ta sedan din plats. Närmast anhöriga sitter längst fram, arbetskamrater och nära vänner på motsatt sida och övrig släkt och avlägsna vänner sprider sig bakom dessa. Som nära anhörig räknas:

  • Den avlidnes maka eller make

  • Den avlidnes döttrar och söner

  • Den avlidnes barnbarn

  • Moder och fader

  • Syskon

  • Döttrar och söner till syskon

  • Mor och farföräldrar

  • Den avlidnes svärmor, svägerska, svärfar, svåger, måg

Etikett för kistbärare

Tänk på att om du är tämligen nära den avlidne, vän eller släkting men inte nära anhörig bör du anmäla dig till kistbärare om din kropp klarar det. Det gäller numer såväl män som kvinnor. Hör av dig till de närmast anhöriga så får de besluta om du är lämplig och om de vill utse dig. Ibland men numer inte ofta bär kistbärarna frack med vit slips. Då hänger det på om du kan skaffa fram en, hyra kanske. Annars gäller svart kostym, inte kavaj och byxor. Kistan bärs som regel av sex personer, barnbegravningar kräver endast fyra bärare. Kistbärarna, om de är tämligen lika i kroppslängd vilket är att fördra, formerar sig efter hur nära de stått den döde. Den som varit närmast går vid den avlidnes huvudända på vänster sida, dennes hjärtsida. Den näst närmaste på andra sidan, dessa två går således sist i ledet.


Kistan bärs ut från kyrkan

Processen börjar med att kistbärarna för ut kistan under orgelmusik. Först bakom kistan sluter de närmast anhöriga upp i ordning som listan ovan. Begravningståget leder till graven där kistan sänks ner i den öppna graven. Prästen läser och kastar ner mull på kistan. Därefter följer defileringen fram till graven i den ordning som rått tidigare. Man kastar ner sin handbukett eller handblomma i graven och den som vill kan hålla ett kort tal. Sist håller prästen en djup bön och man sjunger en psalm. Därefter ringer klockaren i kyrkklockorna och begravningsföljet sprider sig. Oftast följer n minnesstunden men var förvissad om att du är inbjuden. Detta brukar meddelas av den av släktingarna som står som organisatör.